<3

Varje dag är en ständig kamp.
För du finns alltid runt om kring mej.
Jag blir påmind om dej vad jag än gör.
Och jag som försöker att glömma dej,
med hela mitt liv som insats.
Att komma över dej är det svåraste jag har gjort.
Men det är så otroligt nödvändigt.
Du gör mej så ledsen varje gång jag tänker på dej.
Men sen finns det vissa stunder.
Stunder då du är världens bästa kille.
Jag har känt dej i 7 år nu.
sju hela år. Det har hänt mycket.
Vi har delat allt. Glädje av vinster.
Tårar av förluster. Och nu när jag har en chans att bli
lycklig på riktigt igen.
Varför kan du inte bara försvinna ur mitt huvud då?
När jag verkligen inte behöver dej.
Då finns du runt hörnet.
Men när jag verkligen behövde dej, fanns du där då? Nej.
Jag kommer nog aldrig riktigt att komma över dej
till hundra procent. Du kommer alltid att ha en bit av
mitt hjärta. Den biten tog du redan första gången vi sågs.
Och den kommer jag aldrig att få tillbaka.
Jag önskar du kunde försvinna från mitt huvud för alltid.
Jag trodde aldrig att jag skulle säga det.
Men jag menar det verkligen.